NYHETER

>>Nyheter 2002-2007<<
Gå in på länken ovan och läs äldre nyheter


 19/8 2008 Satchmo´s Måns är död



Jag har varit av med Måns sedan i torsdags. Allt letande och ropande har varit förgäves. Måns har ju aldrig varit borta så jag har varit mycket orolig. Idag stoppade jag en av vägbyggarkillarna när han körde genom gården och frågade om han sett min vackre röde katt. Han berättade då att Måns blivit överkörd och att en av vägkillarna grävt ner honom i torsdags. Min nya väg är tyvärr i så bra skick att folk kör alldeles för fort. Sorgen är stor och jag har gråtit nästan hela dagen. Det känns så onödigt att han skall bli överkörd på en liten markväg som bara går till mig. Han är ju 8 år och mycket van vid lastbilar, bussar och bilar som kom till gården. Det han inte var van vid var bilar som blåste förbi i 50km/tim.
Måns har uppfostrat alla våra hundar i kattvett och etikett. Han började med Oliver och mellan dem var det stor kärlek. Varje gång Oliver lade sig kom Måns och lade sig bredvid. Han fortsatte med Djambo och Nanook. Han och Nanook delade matskål varje dag och de första tuggorna var alltid Måns. När jag kom till stallet på vinternmorgnarna låg alla tackorna i en stor grupp och mitt i gruppen låg Nanook och mellan Nanooks framben låg Måns.
Ami lärde sig snabbt hur man behandlar en katt men Elliott var en svårare nöt att knäcka. Måns kunde ligga och sova på en halmbal och Elliott kom förbi och snusade lite artigt på honom. Det var ju helt OK men sedan for leklusten i Elliott och han stegrade sig som en häst för att i nästa sekund slänga sig ner med hög bakdel och låg framdel i en lekinvit. Ibland såg han inte var hans framtassar hamnade i all glädjeyra så Måns fick sig många smällar med ganska hårda Ridgebacktassar. Då reste sig Måns och med noga indragna klor gav han Elliott en lavett. Elliott lugnade genast ner sig och Måns intog sovställningen på halmbalen igen. Det hela startade om igen. De kunde hålla på i timmar. Jag förundrades ofta över hans tålmodighet och envishet att uppfostra även detta yrväder till hund. Han kunde ju lika gärna välja sovplats utom räckhåll för Elliott. Måns lade ner många veckor och månader på Elliotts uppfostran och naturligtvis lyckades han fullt ut. Måns kunde ligga och sova mellan Elliotts framben i godan ro och de båda uppskattade varandras värme.
Måns svåraste fall var vår lilla prinsessa Cisca. Ciscas uppfattning om katter är att de skall ätas upp. Cisca är ju inte så ofta i stallet så träningstillfällen var sällsynt. Jag räddade Måns många gånger när Cisca hade smugit sig på honom där han låg och sov någonstans och stod i läge att flyga på honom. Jag bara kände Måns blick på mig han låg blickstilla och litade fullt på att jag skulle kunna få bort Cisca. Strategin lyckades varje gång och så småningom insåg Cisca motvilligt att Måns hade existensberättigande. Sista året har han även kunnat stryka sig mot henne även om hon blivit lite stel så har det aldrig varit någon fara. Med lite mer tid hade han säkert kunnat sova även hos henne.
Ymer studsade glatt fram till Måns vid deras första möte och tog livtag på honom. Han lyckades få sina framben i ett järngrepp om Måns midja. Måns stelnade till och fräste och Ymer släppte förvånat. Det tog bara några dagar för Måns att få Ymer att förstå hur man uppför sig.
Måns använde aldrig klorna mot någon hund oavsett hur oartig och burdus hunden varit och det tycker jag är helt fantastiskt. Han litade helt på sina lavetter och sin pondus.
Måns kom alltid när jag kallade på honom. Jag kunde ha vallhundskurs med för honom okända hundar, då kunde jag kalla på honom för att få till en träningssituation. Måns litade på att jag behärskade hundarna och kom villigt varje gång jag bad honom.

Jag kommer att sakna min Måns-uppvärmda traktorstol.
Jag kommer att sakna att titta in i bilen när jag varit hemma och hämtat vatten till djuren och se honom sova i framsätet och alla hundarna sova i baksätet i total harmoni.
Jag kommer att sakna honom sittande på motorhuven och titta på mig om jag inte var snabb nog ur bilen när jag kom till stallet på morgonen. Jag kanske talade i telefon eller bara planerade dagens arbete.
Jag kommer att sakna honom gå över gården och hälsa på hundarna allt eftersom de hoppade ur bilen.
Jag kommer att sakna honom så oändlig mycket.

Han hade så många år kvar att bara vara Måns och glädja oss alla varför skulle han behöva dö bara för att någon dåre kör för fort.

  


15/7 2008 Jag blir förälskad.
Jag har letat efter ny bil sedan i höstas. Min lilla högt älskade Subaru-bil skulle ju besiktigas i februari och jag trodde inte att den skulle klara sig en gång till. Det var inte lätt att hitta något i bilväg som passade. Dels skulle det vara 4wd naturligtvis, dels hade jag en ny beauceron-valp på ingång vilket innebar att det skulle få plats 3 x 40kg hund och ibland lilla Cisca också och sist men inte minst skulle det gå ett köra människor i den. Jag har nämligen en ny verksamhet och det är Grön Rehab där människor med utmattnings-syndrom (bland annat) skall tillbringa några timmar om dagen på min gård och då behöver jag kunna hämta vid busshållplatsen i Veberöd. Fanns där dessutom plats för lite staketpinnar och röjsåg och annat "bra och ha" var det en fördel. Min budget var tajt och max 20.000 fick den kosta. Månaderna gick och jag var en flitig gäst på Blocket.se men ingen bil föll mig i smaken. Februari kom och min lilla bil passerade ännu en gång besiktningen, anmärkningen denna gång var att ljusbilden på vänster strålkastare var lite diffus och det löste vi med en starkare lampa. Min lille Ymer Beauceron föddes den 6 mars så billetandet fortsatte. Nu fanns det dock fler alternativ för Subarun kan ju faktiskt rulla ett år till och göra allt tungt staketarbete. Den 21 februari glimmade det till bland annonserna på blocket och där var ett foto på den vackraste bil jag sett i mitt liv!!!!!!!!! En vit Jeep Grand Cherokee med gulddetaljer, guldfärgad båge framtill, 4 extraljus och bedövande vackra guldfärgade fälgar (jag som aldrig har lagt märke till en fälg i mitt liv) som glänste i solen. Waouuuuuuuuuuuuuu. Själva annonsen var vansinnigt rolig och jag läste och log. Sedan såg jag priset...30.000 f-n också. Jag skrev ut annonsen för att visa Peter hur kul den var och slog det hela ur hågen. Attan också. Det började dra ihop sig till lamning och besöken hos Ymer tog lite tid och nästa gång jag var ute på Blocket var bilen borttagen. Snyft. I början av maj började jag leta vidare på Blocket och den 12 maj fick jag till min förvåning se "min" bil till salu igen. Pris denna gång 20.000. Yipeeeeee. Jag ringde direkt och bokade tid för titt. Jag ringde Peter och vi bestämde träff i Skegrie där bilen bodde. Den var precis lika vacker i verkligheten som på bilden och det kändes som om det var meningen att den skulle bli min så efter provkörning betalade vi handpennning och bestämde hämtning två dagar senare. På vägen hem när jag svängde in på Vombvägen sade det pang under min vänsterfot när jag trampade ner kopplingen. Kopplingsvajern small. Vilken tur att jag precis köpt ny bil !!!!!! I skrivande stund håller Jenny min systerdotter på att måla motiv på motorhuven. Det blir såååååå vackert. Bilen är ljuvlig att köra, där är gott om plats för hundar och det går att få in både staketpinnar och röjare. Jag är med andra ord helt förälskad i den även om den är lite törstig. Det där fantastiska "pluddrande" ljudet från en rak 6:a drar ju lite extra bensin men det låter himmelskt. Min lilla Subarubil ståtar numera med en splitter ny kopplingsvajer så allt är frid och fröjd.